Vi människor behöver vatten för att överleva. Ändå kan vi vara mitt ute på havet, omgivna av vatten och dö av törst. Dricker vi havsvatten får vi nämligen i oss mer salt än vad våra njurar klarar av att göra sig av med. Till slut förlorar vi mer vatten än vi får i oss.
Men hur fungerar det för djuren som faktiskt lever i och omkring havet?
Det visar sig att naturen har hittat en hel del finurliga lösningar. Vissa dricker saltvatten och gör sig av med saltet genom att gråta eller nysa. Andra lever hela sina liv i havet men kan ändå inte dricka vattnet omkring sig.
Här är några av våra favoriter.
Havslädersköldpaddan gråter åtta liter i timmen
Havslädersköldpaddan lever nästan hela sitt liv i havet och får dessutom i sig stora mängder salt genom maten. Den äter framförallt maneter, som till största delen består av saltvatten.
Så hur blir den av med allt salt?
Genom att gråta. Det låter osannolikt, men så är det faktiskt. Havslädersköldpaddan har särskilda saltkörtlar vid ögonen som utsöndrar en koncentrerad saltlösning. En stor havslädersköldpadda kan behöva "gråta" åtta liter i timmen för att göra sig av med saltet.
Tårarna betyder alltså inte att den är ledsen, tvärtom är de en förutsättning för sköldpaddans liv i havet.
Albatrossen dricker havsvatten
För en albatross som kan tillbringa långa perioder ute över öppet hav är det svårt att svänga förbi närmaste sjö för att dricka.
Istället har albatrossen särskilda saltkörtlar ovanför ögonen som hjälper den att göra sig av med överskott av salt. Körtlarna tar upp salt från blodet och utsöndrar en koncentrerad saltlösning via näsan.
Det gör att fågeln kan dricka havsvatten utan att få samma problem som vi människor skulle få.
Fisken dricker för att inte torka ut
Kan en fisk verkligen bli uttorkad när den är omgiven av vatten?
Ja, det kan den. Många benfiskar som lever i havet förlorar hela tiden vatten från kroppen eftersom havsvattnet omkring dem är saltare än deras egna kroppsvätskor.
Därför behöver de dricka havsvatten. Vattnet tas upp av kroppen medan överskottet av salt bland annat utsöndras genom specialiserade celler i gälarna.
Fisken är alltså omgiven av vatten, men behöver ändå dricka för att inte torka ut.
Havsleguanen nyser ut saltet
Havsleguanen på Galápagosöarna är den enda nu levande ödlan som söker föda i havet. När den äter alger under vattnet får den samtidigt i sig stora mängder salt.
Lösningen sitter i nosen. Havsleguanen har särskilda saltkörtlar som filtrerar bort överskott av salt från kroppen. Saltet lämnar sedan kroppen genom näsborrarna.
Resultatet ser ut ungefär som en nysning. Att nysa ut salt är med andra ord helt normalt om du råkar vara en havsleguan.
Delfinen får det mesta av sitt vatten från maten
Delfiner har ytterligare en lösning. De får en stor del av det vatten de behöver genom fisken och andra byten som de äter, och vatten bildas också i kroppen när födan omsätts.
Studier på vanlig delfin har samtidigt visat att de även kan få i sig en mindre mängd havsvatten. Deras njurar är bättre anpassade än våra för att hantera en hög salthalt och göra sig av med överskottet.
De behöver alltså inte leta efter sötvatten för att släcka törsten.
Havsormen väntar på regn
Och så finns det djur som gör tvärtom. Den gulbukiga havsormen kan spendera nästan hela sitt liv ute till havs, men kan ändå inte nyttja havsvatten som dricksvatten.
Istället väntar den på regn. När mycket regn faller över havet kan det tillfälligt bildas ett tunnare lager med sötare vatten vid ytan. Då passar havsormen på att dricka.
Tänk dig att vara omgiven av vatten åt alla håll och ändå behöva vänta på regn för att släcka törsten.
Men varför kan inte vi människor dricka vatten?
Till skillnad från havslädersköldpaddan, albatrossen och många fiskar har människan inga särskilda saltkörtlar som kan hjälpa oss att bli av med stora mängder salt.
Våra njurar måste istället använda vatten för att göra sig av med saltet via urinen. Dricker vi havsvatten får vi i oss så mycket salt att kroppen behöver göra sig av med mer vatten än vad vi just har druckit. Istället för att släcka törsten blir vi alltså mer uttorkade.
Det är en spännande kontrast att ta med sig in i klassrummet. Samma havsvatten kan vara fullt drickbart för en art, medan en annan inte kan dricka det alls.
Kan dina elever smaka skillnad på sött, bräckt och salt vatten?
Låt eleverna börja med något de redan har tillgång till: sina egna sinnen.
I lektionsmaterialet Smaka på vatten får eleverna smaka på sött, bräckt och salt vatten och själva upptäcka skillnaden. Vad smakar egentligen bräckt vatten? Därifrån kan ni ta diskussionen vidare.
Några frågor att prata vidare om:
Varför kan inte människor dricka havsvatten?
Kan alla djur som lever i havet dricka saltvatten?
Hur gör olika arter sig av med överskott av salt?
Vad är skillnaden mellan sött, bräckt och salt vatten?
Vilken typ av vatten finns närmast där ni bor?
Vad skulle hända med olika arter om salthalten i deras livsmiljö förändrades?
En enkel övning som kan bli början på ett större samtal om vatten, hav och alla de olika sätt som arter har anpassat sig till sina livsmiljöer.